Förrädare

"Vi har för ögonblicket inga tecken pa att anfallet ocksa skulle utsträcka sig till svenskt territorium. Jag upprepar: i stunden finns ingenting som tyder pa att Sverige skulle vara utsatt för fara. Vara vanliga källor har bekräftat att inga stridskrafter tycks vara avdelade för ett angrepp mot oss. Inte under dagens lopp. Han fortsatte: läget i Köpenhamn tycks lugnt, medan strider pagar i Osloomradet."

April 1940. Danmark och Norge ockuperade. Det man förberett sig för pa Byran rycker allt närmare. Charlie Westerholm, nybliven underrättelseofficer, undrar vem de egentligen förväntas halla ögonen pa. Kommunisterna, de engelska vapentransporterna, den tyska underrättelsetjänsten eller den gryende norska motstandsrörelsen?Och nagonstans pa socialstyrelsen sitter en man som förser Tredje riket med svenska underrättelsetjänstens information om motstandsmän och judar.Ola Larsmos nya roman är en berättelse i bästa Le Carré-stil om en tid da Sverige var en sambandscentral för alla tänkbara underrättelsetjänster, och förräderi en livsstil. Men framför allt är det en berättelse om hur en människa kan förändras och brytas ned av att leva i svekets närhet.

"De fastnar i svansarna och kommer aldrig loss mer. Vore det bara sa att de fastnade skulle de svälta ihjäl och sa var det bra med det. Men man brukar kunna se att rattkungar knappast svälter. Man brukar säga att de andra rattorna av nagon anledning lyder dem och skaffar dem mat. De har nagon sorts makt tillsammans som de saknar var för sig. Och priset de betalar är att sitta fast i varandra för alltid. Jävligt äckligt, va?

Dettagli