Novellerna i "Gratt berg" är författade av en man som i grunden känner folket och förhallandena i järnets och gruvornas Norrland, "det svarta Klondyke". Hans skildringar är förlagda till en tid icke sa förfärligt avlägsen da folkbildning och social välfärdspolitik ännu icke gjort sitt intag i gruvsamhällena, da männen i kakar och baracker, av sitt arbete tvungna att tillbringa halva livet nere i gruvornas eviga mörker, knappast hade annat än brännvin, slagsmal, kortspel och dans att rekreera sig med och da hustrurna gick sin eviga lunk mellan diskbord och spis, skurbalja och tvättstuga. Det var en hard och seg sorts människa, som gjort det grova och rabarkade till sin andra natur för att sta ut med arbetets och klimatets pafrestningar. Skrovliga som berget ur vilket de hämtade sin knappa utkomst, hjälplösa offer för de primitiva känslornas och drifternas spel, träda de fram i dessa skildringar, som lanat nagot av malmbergets harda men kärnfulla karaktär.