Harspranget är namnet pa ett av Sveriges vackraste vattenfall samt dessutom pa ett kraftverk som till alla naturälskares sorg utnyttjade och tämjde fallets kraftresurser. Det är kring själva slutfasen i detta bygge som Björn-Erik Höijer skrivit sin roman. Händelserna utspelar sig under det dygn da den jättelika damen ställs färdig och vattnet kan släppas pa.
Spänning uppstar mellan tva inbördes högst heterogena storheter. Å ena sidan kraftverksbygget med ingenjör Manns i spetsen, a andra sidan Lasse Helin och hans hustru Maria, som rakar bo inom det omrade som när vattnet släpps pa kommer att förvandlas till sjöbotten. I detta hus är Lasse Helin född, denna karga udde utmed älven representerar för honom världen, här har han upplevt äktenskapets lycka med Maria, som kom till honom, syndaren, fran laestadianerna. Helin vägrar i det längsta att överge sitt hem. Han star i ett kärleksförhallande även till den natur som är hans hemtrakt, och han är en man som kan sätta hart mot hart, i synnerhet när han styrkt sig med nagra klunkar hembränt. Beväpnad med ett gevär öppnar han krig mot dem som velat beröva honom hans hem.