Allt som var svart, du kan vänta och se: det kommer att bli svarare.
En författare möter en man. Han är gift. De träffas i hemlighet. Först är det lust, sedan blir de kära i varandra. Saker händer som gör att det omöjliga blir ännu mer omöjligt.
I Hannele Mikaela Taivassalosknappa, hjärtskärande roman skriver hon sig bort fran en kärlek som inte far finnas, sa stor att den maste skjutas, amputeras, begravas langt under jord. Det handlar om att komma till en punkt da man inte vill leva, men ända inte dö. Och i det tillstandet ända finna ord, försöka vara ärlig, kosta vad det kosta vill.
I slutet borde jag dö är en text om att skärskada en kärlek utan hopp. Sargade anteckningar med glimtar av svart humor: "Jag är en sorts Jesus. För mig. Men utan mänskligheten och kärleken."