Jag sag pa vattnet och de stora faglarna. Sakta borjade jag fatta att vi var fria, men nagon gladje kunde jag inte kanna. Jag kande mig bestraffad och domd till livet utan mor, far och Judith. Vi hade varit dodsdomda av nazisterna. Vi hade overlevt. Och solen lyste som om ingenting hade hant i Auschwitz. Vem markte att allting hade forandrats? Hur skulle jag kunna leva? I "Ingen vag tillbaka" fortsatter forintelseoverlevaren Magda Eggens sin berattelse om ankomsten till Sverige 1945. Berattelsen om den nyvunna friheten, tryggheten och den hett brinnande onskan att finna ett nytt sammanhang, att mota karleken. For det fanns ingen vag tillbaka ..."Ingen vag tillbaka" ar en fristaende uppfoljare till "...Vad mina ogon sett". -