Istallet for aktenskap. Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige

1900-talet sags ibland vara familjejordbrukets arhundrade. Trots att landsbygden forandrades i grunden framstalls ofta sjalva bondefamiljen bestaende av man, hustru och barn som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att tva eller flera av barnen tillsammans overtog garden, fortsatte bo ihop och forblev ogifta. Men hur vanliga var sadana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

Med hjalp av hushallsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istallet for aktenskap for forsta gangen historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor fran ett aldre bondesamhalle. Fran att tidigare knappt ha existerat blev det fran slutet av 1800-talet allt vanligare att broder och systrar drev gardar ihop och syskonjordbruk fortsatte vara ett vanligt inslag pa svensk landsbygd fram till 1900talets slut. Dacklings intressevackande undersokning spanner over mer an 120 ar och bidrar med nya perspektiv pa det gangna seklets landsbygdshistoria.

Dettagli