Kabir, Indisk medeltida mystiker

Kabirs poesi kan beskrivas som missionerande kärleks-lyrik, som uppmanar till begreppslös vördnad inför det Ouppnaeliga Ena. Hans förstaelse av verkligheten är att den är förgänglig och oordnad, därmed overklig. Poesins uppgift är att genom förblivande ord teckna den empiriska världens oordning; poesi är ändlöst detaljerad enhet som omsluter mänsklig existens: oberoende av kultur eller religion. Sanning är närmare än nära: i din kropp och medvetande.

Kabir talar om det Ena som ett opersonligt Vara, men är samtidigt mycket personligt hängiven. Han använder ofta upp-och-nedvänd" poesi där tillvarons och andens paradoxala enhet tecknas: dans utan fötter, vagor utan vatten, grenar utan stam, flykt utan vingar. (Se 27) Och sa de eviga fragorna: är det tva eller ett? nagot eller intet? kan man finna spar av faglar i skyn av fiskar i vattnet?

Kabir är känd för sin kritik av bade Hinduismen och Islam, och hotades därmed av bade hinduer och muslimer för sina asikter.

Kabirs liv har givit upphov till manga legender. När han dog hävdade bade muslimer och hinduer att han tillhörde dem. Efter hans död ville hinduer bränna honom; muslimer ville begrava. En konflikt uppstod. Kabir visade sig för dem och uppmanade dem att lyfta pa det kläde som täckte hans kropp. Där fann de bara en bukett blommor! Hälften av blommorna brändes i Benares; den andra hälften begravdes i Maghar.

Dettagli