En man har mördat sin hustrus älskare. För honom är mordet en fraga om heder, för det svenska samhället ett uttryck för en sjuk människas störda impulser. Han döms till rättspsykiatrisk vard och hamnar pa mentalsjukhus. Tva och halvt ar senare skrivs han ut efter att ha bedömts som frisk.
Pensionerade mordutredaren Gunnarsson, som ledde mordutredningen när det begav sig, kallas in da det visar sig att mördaren efter utskrivningen sökt upp den "svekfulla" hustrun och barnen som lever med skyddad identitet pa annan ort.
Vad har han i sinnet?
Händelsen berör tva familjer pa djupet, mördarens och offrets. Den enes heder blir den andres hämnd.
Kalaset är en kriminalhistoria som grundar sig i ett rättsfall som författaren kommit i kontakt med genom sin forskning. I sa matto är den sann. Men framställningen i boken är fiktiv pa alla andra punkter, platsen för händelsen, tidpunkterna och persongalleriet. Mördaren är död och begraven sedan länge.
Vad är da meningen med att skriva en sadan här bok, att ge röst at detta spöke ur det förgangna? Jo, grundstrukturen för hederstänkandet är detsamma idag som da även om uttrycksformerna ständigt förändras.
Sven-Axel Mansson har varit verksam som professor i socialt arbete. Han är författare till ett flertal fackböcker inom ämnesomradet kön, sexualitet och socialt arbete. Detta är hans andra roman, den första utkom 2021 med titeln Björntämjarens barn: En syskonkrönika.