1800-talets början är en pa manga sätt spännande tid i svensk historia. Inom krigsmakten, samhället och vetenskapen skedde en betydande utveckling och i dessa framatsträvanden spelade inte minst kartorna en viktig roll.
Maria Gussarsson beskriver hur behovet av kartor, saväl militära som civila, ledde till att en topografisk kar, Fältmätningskaren, upprättades 1805. I krig var kartorna förstas helt nödvändiga, bland annat för den nya typ av rörliga förband som arbetade över stora omraden och var fundamentalt beroende av fungerande logistik. Men karteringen möjliggjorde ocksa anläggandet av nya vägar och kanaler som behövdes för den alltmer omfattande handeln. Jordbrukets reformer hade varit omöjliga utan de geografiska uppmätningarna, och dessa var ocksa nödvändiga för att med exakthet fastställa rikets gränser nagot som hade starkt symbolvärde för den framväxande nationalismen.
Fältmätningsofficerarna hade även arbetsuppgifter kopplade till den militära ledningen, undervisning och historieskrivning. De var inte manga till antalet men ytterst kompetenta och driftiga. Genom sitt arbete fick de stor betydelse bade för krigsmakten och samhällsutvecklingen en unik gärning vars historia nu blir tillgänglig för första gangen i sin helhet.