Kommer med sott

Jag tanker att det kan vara som att titta in i en till synes helt vanlig lagenhet med ett helt vanligt koksbord dar en helt vanlig kaffekopp och tidning och kanske ett litet sallskapsdjur finns och en radio som star pa med lag volym men dar det ocksa samtidigt pagar nagot svarare och markligare och med en sorts vemodig stamning svavande i rummet. Det ar troligen lite for varmt och instangt i lagenheten, det surrar av flygfan och vaxterna mar nog inte sa bra och det hander inte sa mycket, det star liksom still. Man star still i fonstret och tittar ut pa det andra, pa bilar och ekorrar med mera, det dar som tillhor andra, man kanske flyttar pa en tidning, man kanske retar sig pa en hamster, man kanske undrar vad som har hant, man kanske har en forklaring, man kanske vantar pa ett kuvert, man kanske letar efter bitar i ett pussel eller man kanske rentav letar efter pusslet. Lite tokroligt och fulsnyggt och sorglustigt helt enkelt men ocksa vackert och omsint som det anda ar att leva om an pa sparlaga. Som poesi. Ungefar sa.

Dettagli