Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen

Jamfort med manga andra lander satsar Sverige mer resurser pa hogre utbildning och forskning som andel av BNP. Den statligt finansierade forskningen utfors mestadels vid universitet och hogskolor, och en viktig fraga ar hur offentliga forskningsmedel ska fordelas till larosaten och forskare. Det ar angelaget att de begransade statliga resurserna fordelas sa att de gor storst nytta. Fordelning av forskningsmedel ar det viktigaste forskningspolitiska styrmedlet, eftersom en sa stor andel av larosatenas budget kommer direkt eller indirekt fran staten. Den akademiska friheten maste varnas, samtidigt som det behovs samhallsnyttig forskning som bidrar till att losa aktuella samhallsproblem. I den har rapporten beskriver Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid IFN, utvecklingen av den statliga finansieringen av forskning. I rapporten vags fordelar och nackdelar med att allokera medel genom fasta basanslag respektive olika former av konkurrensfinansiering. En genomgang visar att en okad andel medel fordelas i konkurrens via de statliga forskningsraden, och att dessa utlysningar i hogre grad riktas mot specifika och ofta politiskt definierade omraden. Rapporten diskuterar aven for- och nackdelar med oppna kontra riktade utlysningar och analyserar huruvida forskningspropositionerna ar vetenskapligt forankrade. Baserat pa ekonomisk teori och observationer av forskningspolitikens utformning ges policyrekommendationer for hur den statliga forskningsfinansieringen bor utformas for att skapa basta mojliga forutsattningar for hogkvalitativ forskning. Rapporten ar en del i SNS treariga forskningsprojekt »Hogre utbildning och forskning«.

Dettagli