"Liv är rörelse och framförallt utveckling och förändring. Motsatsen är stagnation och apati. Döden är däremot ingen synonym till stagnation, istället bjuder den var materia, själva byggstenarna till vilka vi är, pa en ny resa. En, förvisso sorglig för efterlevande, men ocksa i nagon man poetisk fortsättning som deltagare i universums kretslopp. Exempelvis är tanken pa att vara förfäders fysiska partiklar lever vidare i en mäktig gammal ek, en slags symbol för kontinuiteten mellan generationer och för var samverkan med naturen. Den sistnämnda vilken vi förstas är en del utav." I Livets resa tas läsaren med pa en reflekterande vandring genom livet. De stora, klassiska existentiella fragorna avhandlas med nyfikenhet och förundran.