Medeltidens härold

Heraldiska vapen börjar användas av furstar under 1100-talets första hälft och de härolder som är förknippade med dem framträder kring sekelskiftet 1200. Häroldernas bakgrund var brokig men manga tycks ha haft kopplingar till dem som vi i Sverige kallade lekare. Kanske var det deras vana att framträda framför publik och deras konstnärliga adra som gjorde att just de fick i uppdrag att först presentera riddarna vid tornerspelen, sedan även avbilda och sammanställa deras vapen. Den äldsta bevarade vapenboken är fran 1244. Tornerspel hade da ägt rum i drygt 150 ar och härolder funnits som utropare i minst 75 ar. Fran 1200 till 1500 fick härolderna allt högre status. De ingick i den grupp som arrangerade tornerspelen och fran tornerspel är det inte langt till andra offentliga festligheter som födelse, dop, bröllop, död och begravningar. Härolderna kom även att ga fran enkla budbärare till en välsedd medlem av den diplomatiska karen. Vi känner inte till manga skandinaviska härolder, men de fanns. Omkring ett dussin personer finns nämnda i källorna mellan 1350 och 1520. De förekommer i en rad sammanhang som visar att deras uppgifter liknade dem som härolder pa kontinenten utförde. Jesper Wasling utreder i denna bok hur denna förändring sag ut och vilket samhälle som härolderna verkade i. Boken bygger pa författarens magisteruppsats fran 1998 pa samma tema.

Dettagli