Loka vill inte till skolan. Det gar inte. Hon kan bara inte, hur mycket hon an forsoker.
Skolan ar platsen dar hon inte far finnas, platsen dar det ar sa svart att andas. Platsen dar Wille finns.
Sa fort hon far chansen sa smiter hon ivag till djuraffaren. Dar kan hon sitta i timmar och titta pa rattungarna nar de leker. Rattorna ar bra, de forstar utan att doma.
Men en dag gar Loka till parken istallet. Dar moter hon Mohammed. Kanske kan han bli en van. Han ar i alla fall tyst, precis som hon. Det ar trevligt.
Mera gra an svart och vit ar en berattelse om att inte fa lov att passa in.
Det ar ocksa en berattelse om att svanga in pa sin egen vag, och om vanskapens lakande kraft.