Det här skulle inte bli en memoarbok, men texten kan ibland överlista sin författare. De smaljugande minnena fran barndom, författarliv, resor, akademi, kärlek och död blir ända till en berättelse om ett liv. Men samtidigt om hur vi omformar vara minnen till myter som ger struktur och innebörd at var tillvaro.
"Självbiografin har aldrig frestat mig. Det som intresserar mig är minnets sätt att arbeta.
Redan mitt första minne är tvivelaktigt. Grannhuset star i lagor en natt. Min mor har mig pa armen och vi bevittnar andlöst dramat genom ett fönster. Jag kan inte vara mer än ett par ar men upplevelsen är tillräckligt stark för att avsätta en hallbar minnesbild. Det är bara ett fel med bilden - den är registrerad pa avstand. Jag ser mig själv pa min mors arm framme vid fönstret med det brinnande huset skimrande i rutan och ett rött eldsken flackande över ansiktena. Det finns rimligtvis en genuin upplevelse bakom tablan men den har bearbetats.
Minnet ljuger. Men det intressanta är pa vilket sätt ett minne ljuger - och varför. Det jag söker är vad mitt fortsatta liv har gjort med mina hagkomster, hur senare upplevelser, värderingar och strategier har omformat minnena utifran sina behov och avsikter - och därvid oavsiktligt satt sina spar i bilderna.
Minnesbilden av mor och barn är en sadan samlingspunkt. Mor är, i kontrast till det skrämmande utanför fönstret, lugn och fattad. Hon är ännu inte det knippe av förtvivlan hon skulle bli efter sin skilsmässa, med tarar, förebraelser och hot om att 'ge upp' och lämna min bror och mig at vart öde. Minnet ljuger in trygghet i bilden. I själva verket speglas hennes olyckliga barndom, hennes sarbarhet, det upprivna äktenskapet och familjens utsatta liv in i bilden av mor och barn vid fönstret.
Nu händer det att texten överlistar sin författare. De smaljugande minnena fran barndom, studiear, författarliv, resor, universitet, akademi, vänskap, kärlek och död formar sig mot min avsikt till en berättelse om mitt liv. Men det jag verkligen velat komma at är nagot som gar utanför det individuella livsödet - hur vi omformar vara minnen till de myter som förmar ge struktur och innebörd at var tillvaro."
Kjell Espmark