Människoätarens skugga

Det är en väktare och hans fange. Pennan förs av väktaren Leon, en före detta analfabet. Bakom fangens ansikte skymtar den socialistiske skriftställaren Antoni Gramsci.

I sin journal beskriver Leon deras gemensamma skuggliv i en nästan total isolering. Hur deras identiteter konfronteras, nöts ner och ibland glider in i varandra.

Leon skildrar hur hela hans existens i grunden skakas av en förtärande förälskelse i den kvinna som är Fangens enda tillatna kontakt med omvärlden. Hur alla tre förändras av spelets villkor. Det är en kamp i falskhet, där den som drar längsta straet bäst behärskar konsten att dölja och vilseleda.

Det är ett kammarspel i en värld som liknar var egen - i de paranoida fobier som utvecklats i västerlandet kring hotet fran islam. Men ocksa en hyllning till den vanliga människan. Till det som är humanismens innersta grund.

Dettagli