Nattlampan tand och dorren pa glant : noveller

Ängslan over att inte racka till som foralder, att det ska vara nagot fel pa ens barn, kanslan av hjalploshet nar ingen forstar ens oro ar huvudtemat nar Mats Kempe atervander till novellformen.

"Storre delen av den arbetstiden pratade vi i stallet om barn. Vara dottrar. Ja, vi har bada enkom dottrar. Tva var. Hans sju och fyra. Mina tre och fem. Och han har ytterligare ett barn pa vag. Kaffet i kopparna hade svalnat. Kollegieblocken lag lediga pa laminatbordet. Och vi pratade om karleken till dem - den vildsint starka. Oron. Skulden. Gladjen. Bristen. Och den egna lurande langtan efter bekraftelse som ofta letade sig in emellan - stallde sig i vagen."

Mats Kempes nya noveller ar berattade av nagra aterkommande personer ur olika perspektiv. De flesta ar foraldrar med barn pa samma forskola. Till formen ar texterna ganska olika, men de praglas allesammans av en psykologisk skarpa som har fa motsvarigheter i svensk prosa i dag. Och de vavs samman till en drabbande bild av hur svart det kan kannas att vara foralder i var tid.

Dettagli