Nässlorna blomma är än idag en ovanligt omskakande läsupplevelse. Å ena sidan skildrar berättelsen om sockenpojken Martin Tomasson och hans öden pa de gardar där han ackorderas ut en ensamhet som ter sig närmast avgrundsdjup. Han förlorar ju i stort sett alla människor som betyder nagonting för honom: bada föräldrarna, den älskade storasystern och sa till slut fröken Tyra pa hemmet. Bokens sista mening lyder: Nej! Hon är död!!! Å andra sidan gestaltar Nässlorna blomma lika övertygande Martins envisa och okuvliga överlevnadsvilja, hans förmaga att trots allt söka det ljusa i tillvaron.Det är denna mirakulösa balans som Staffan Söderblom tar fasta pa i sitt efterord, där han visar hur Martinsons sprak mot alla stil- och berättarregler instinktivt skiftar med de olika livslägen Martin befinner sig i.
Nässlorna blomma publicerades första gangen 1935 och betraktas vanligen som Martinsons huvudverk pa prosa. Vägen ut, fortsättningen pa berättelsen om Martin Tomasson, blir den tionde och sista volymen i nyutgivningen av Martinsons verk ( hösten 2001).