Femhundra brev fran Wien, prydligt sorterade efter artal, ombundna med snöre och förvarade i en IKEA-kartong. Adressaten var Otto, en judisk pojke som tretton ar gammal ensam kommit till Sverige fran ett Österrike som alltmer präglades av nazisternas maktövertagande 1938. Ottos föräldrar blev kvar i Wien och bevittnade den tilltagande terrorn mot den judiska befolkningen. Breven till Otto visar hur deras vardagsliv hela tiden kringskärs. De försöker halla modet uppe, bade pa sig själva och pa sonen, de gläds at att han har natt friheten, men samtidigt lyser sorgen och saknaden igenom. De sista brev Otto far har avsändaradressen Theresienstadt hans föräldrar skulle aldrig atervända.
I Sverige hamnade storstadspojken Otto pa landet, i gränstrakterna mellan Skane och Smaland. Med tiden fick han arbete som dräng hos familjen Kamprad pa garden Elmtaryd i Agunnaryd. Mellan sonen i huset, Ingvar, och Otto uppstod en stark vänskap. Samtidigt var Ingvar Kamprad aktivt engagerad i nazistiska organisationer och en stor anhängare av fascisten Per Engdahl. Hur kunde detta hänga ihop?
Med utgangspunkt i detta unika brevmaterial ger Elisabeth Åsbrink en personlig och engagerad skildring av den svenska stelbentheten och räddhagsenheten under andra världskriget och visar hur anti-semitismen genomsyrade samhället. Intervjuer med Ingvar Kamprad gjorda 2010 ger relief at hennes berättelse.