Rainer Maria Rilke skrev sina berömda sonetter till den grekiske guden Orfeus under nagra fa veckor i februari 1922, pa slottet Muzot i Veyras, Schweiz. Efter en lang tids tystnad som diktare upplevde poeten enligt egen utsago »en storm i anden«, ett eruptiv kreativt flöde under vilket Rilke bade slutförde diktcykeln Duinoelegierna samt skrev alla sina femtiofem mästerliga Orfeus-sonetter. I dag räknas dessa tva verk till de allra viktigaste i den europeiska lyriska modernismen. Orfeus-sonetterna tillägnades Rilkes dotters väninna, en ung dansös vid namn Wera Knoop, som kort före dikternas tillkomst tragiskt gatt bort endast nitton ar gammal. Händelsen är förklaringen till varför gränsen mellan liv och död är ett aterkommande tema i dikterna.
Mirjam Tuominens tolkning fran 1957 av de utomordentligt svaröversatta sonetterna offrar originalets rimflätning och rytm, för att inrikta sig pa den inre tematiken. Tuominens Rilketolkning har kommit att räknas till hennes eget mytomspunna verk och har pa sa vis en självklar plats i det mittersta 1900-talets svensksprakiga litteratur. Denna nyutgava har försetts med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Daniel Pedersen.
RAINER MARIA RILKE föddes 1875 i Prag, da huvudstad i Böhmen, davarande Österrike-Ungern, död i Montreux, Schweiz, 1926. Rilke är en av den lyriska modernismens förgrundsgestalter och en av 1900-talets mest betydande tysksprakiga poeter. Hans mest berömda verk är Duinoelegierna [1923], Orfeus-sonetterna [1923] och romanen Malte Laurid Brigges anteckningar [1910].