Hur blev människan med sprak? Var, när och varför började vi tala? Det är en av historiens stora gator. Än är vi langt ifran en lösning, men med hjälp av sa olika vetenskaper som arkeologi, neurologi, lingvistik och biologi kan vi numera dra nagra slutsatser, avfärda vissa äldre hypoteser och uppställa nya fragor.
Med entusiasm och sakkunskap lotsar Sverker Johansson läsaren genom en djungel av ledtradar och teorier. Sökandet efter sprakets ursprung börjar manga miljoner ar tillbaka i tiden, da dagens apor och människor gick skilda evolutionära vägar. Det slutar vid den punkt dit det gar att härleda förlagorna till de sprak som talas i dag, det vill säga för omkring fem tusen ar sedan. Däremellan far vi stifta bekantskap med Homo erectus och neandertalare, med Darwin och Chomsky, med delfiner och näktergalar, med syntax och interjektioner.
Men hela tiden tycks sparen leda tillbaka den omvälvande period för omkring en och en halv miljon ar sedan, da vara förfäder i Afrika ställdes inför nya situationer och alltmer började skilja sig fran övriga djur och där spraket av allt att döma tycks ha spelat en nyckelroll.