En svensk forfattare har rest till Paris pa stipendium. Det har dragit ut pa tiden och hans hustru, den duktiga tandlakaren med vilken han levt i ett tryggt och solitt kamrataktenskap ar redan ensam pa andra aret. For att fa arbetsro att fullborda den roman han har under arbete overger han Paris och slar sig ner i en liten somnig landsortsstad i Bourgogne.
Har traffar han Lucienne Marie, en ung fransyska, innehavare av ortens apotek, aven hon en ensam outsider i den lilla staden och dartill med krigs- och ockupationstidens svara erfarenheter bakom sig. Hon ar livlig, varm och spontan, med ett drag av charmerande slarvighet och David tror sig hos henne ha funnit allt det han saknat hos sin hustru Estrid dar hemma. Åt dennas svara situation agnar han inte manga tankar sa lange hennes med tiden allt knappare meddelanden inloper punktligt, och han trostar sig med att hon nog inte saknar honom sa mycket, forankrad som hon ar i yrkesarbete och vardagliga bestyr.
Nar hon till slut bryter sin langa forbehallsamhet maste David till sin skam erkanna att hon inte alls ar den kvinna han trott sig kanna sa val, och samtidigt inser han ocksa att hennes grepp om honom ar langt starkare an han vetat om. Har den unga fransyskan for honom representerat varme, gladje, och frigjord sensualitet sa representerar Estrid a andra sidan nagot som for honom ar lika nodvandigt, hem, trygghet, den fasta punkt som mannen vill kanna att han nar som helst kan atervanda till, hans Penelope.