Huvudpersonen i Radslans monogram har en krigstraumatiserad mor som vagrar ta till sig sin tredje dotter. Darmed ar Harriets existens hotad. Hon blir faderns favorit, vilket vacker avund, men ingen vagar satta sig upp mot hustyrannen med den omma rosten. Hon soker trost vid pianot, soker samhorighetens roster i den stora radion och foljer ljusspelet i salongen dar kristallkronan hanger. Utat agerar hon stoisk fakir. Hunden Puck hjalper henne att finnas. Harriet fardas mellan staden pa slatten och on i Kosterhavet. Det ar dar hon fods pa nytt varje sommar, starkt av de salta baden och motet med landskapets karga skonhet. Harriet kan inte beratta hur hon har det i skuggan av skracken. Hon maste som alla andra i familjen halla fasaden intakt. Nar de orimliga kraven och provningarna blir for stora, ramnar hennes forsvar. En lavin drar med sig den stora katastrofen, den som leder till annu storre forodelse.