Det ar det graa 1970-talet. Fem pojkar i en gymnasieklass samlas ofta runt schackbradet for att diskutera sjalvmordets funktion och basta sattet for att ta sitt liv. Den enda som varken ar for eller emot ar J., som under lektionerna i latin far hela kollegieblocket att bagna under snaret av black. Det ar ocksa han som ar den enda som slutligen dor for egen hand.
Flera ar senare avlagger hans bankgranne antligen en sedan lange utlovad rapport och det blir en filosofisk betraktelse av att ta makten over sitt liv genom att kontrollera doden, och den desperata langtan att forsta sin omvarld genom att kontrollera spraket.
Vi var fem pojkar i klass HII som brukade samlas runt schackbradet. Argumenten stottes och blottes mellan dragen. Nar det slutligen blev dags att rosta visade sig tva vara for, tva mot sjalvmordet som losning. Den femte i gruppen vagrade att ta stallning.
Novellen ingar tillsammans med atta andra berattelser i serien Novellix Grannar.