Amanda haller pa att drunkna. I alla fall är det sa det har känts sedan beskedet om föräldrarnas olycka kom. De enda personerna i hela världen som faktiskt förstod henne - borta. Fastän hon behövde dem här hemma sa satte de sig pa ett flygplan för att hjälpa människor de aldrig ens träffat. Hur kunde de överge henne sa? När livet blir för mycket gar Amanda in i skogen. Där finns hennes privata tillflyktsort pa klippan vid sjön, som hon gatt till sedan hon var liten. Men en natt, när hon flyr sina mardrömmar, upptäcker hon plötsligt att hon inte är ensam. En kille i hennes egen alder star vid vattenbrynet och när han far syn pa henne blir han skräckslagen och springer iväg. Vad har han egentligen för sig vid sjön mitt i natten? Och varför känner Amanda en sadan samhörighet med en total främling?