Smultronlandet

Under krigsförhallandena fick kvinnorna ta över de arbeten som hade hört till männens domäner. Kvinnorna utan eller med barn sag till att de dagliga behoven pa hemmafronten fungerade. År 1906 fick kvinnorna i Finland först i världen sin rösträtt. Hemmafruidealet slog inte genom hos de självständigt arbetande kvinnorna. Min mor och hennes väninnor var mina förebilder. Jag visste att det gällde att ha en utbildning och skaffa en egen framtida försörjning. Pa sa sätt kunde jag som kvinna känna mig fri. Jag fick tidigt lära mig vad ordet jämställdhet hade för betydelse. I skolan behandlades vi flickor och pojkar lika, men det fanns kvarlevor fran äldre tider som tyckte annorlunda. Min familjehistoria berättar om hur det var att växa upp och ga i skola i ett land med tva officiella sprak och med tva olika kulturella uttryck. Hur vi inhämtade vara grundläggande kunskaper i den finsksprakiga skolan i vilken jag hade valt att ga i stället för den svensksprakiga. Skolplanen och kunskapsinhämtningen var lika men det skedde pa tva skilda sprak. Skillnaden fanns i de kulturella och lokala traditionerna där man kände sig hemmastadd. I den finska skolan fick man en finsk identitet, i den svenska skolan en svensk identitet. Hos de välbärgade behärskade de flesta bade finska och svenska och valde att använda endera av spraken efter behov. Parallellt med samhällsutvecklingen beskriver jag min egen uppväxt i Finland, fran barndomen framtill ar 1968 da jag som ung och förälskad väljer att flytta till Sverige.

Dettagli