Under Gustav II Adolfs tid skedde en dramatisk omläggning av det svenska skattesystemet. Plötsligt kunde privata entreprenörer bli skatteindrivare och köpa sig rätten att utnyttja kronans inkomster och egendomar för egen vinning. Allmogens skattepalagor blev nu i praktiken de enskilda köpmännens egendom.
Men systemskiftet skulle inte vara för evigt. Nagra ar efter kungens död bestämde sig statsledningen för att upphöra att arrendera ut skatteinkomsten.
I Statsmakt till salu ställer historikern Mats Hallenberg en rad intressanta fragor: varför valde regeringen att privatisera, hur fungerade systemet i praktiken, och varför angrade man sig igen efter bara nagra ar?
Det svenska systemet med skattearrenden har hittills inte fatt mycket uppmärksamhet i historieforskningen trots att tidsepoken genomforskats grundligt. Med Hallenbergs inblickar kan vi bättre första förhallandet mellan offentlig makt och privat kapital i början av stormaktstiden.