Statsvälvningen

Gustaf III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av civila personer men hittills aldrig av militärer och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument i de Gustavianska Handlingarna om Statsvälvningen (UUB) är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudskälet till statsvälvningen är sällan nämnt: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar sta inför sin upplösning pa samma sätt och av samma skäl som stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge tvingade segrarmakterna Ryssland m.fl. pa Sverige-Finland en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort inflytande pa allt politiskt liv saväl pa regeringsnivan som vid riksdagarna, där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motstandare fängslade varandra vid maktskiften.Tva förlorade krig, som stormakterna tvingat in Sverige-Finland i, gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustaf III bedömde efter flera försök med förhandlingar att ingenting hjälpte annat än att sätta sin egen person pa spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med vald störta partiväldet för att fa stopp pa det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny regeringsform. Och Livgardet kunde kungen endast na genom dess underofficerare.

Dettagli