Tack för himlastegen

Jag, Lars Hard, hittade en besynnerlig sten när jag stod och öste jord i en kärra. Jag ställde strax ifran mig spaden och började undersöka stenen närmare. Den liknade ett yxämne fran stenaldern och den brungra färgen gav vid handen att det mycket väl kunde vara fraga om flinta. Mellan de avlövade träden skymtade den gamla herrgarden som omvandlats till arbetsanstalt och där jag, sedan slutet av sommaren, hölls till tvangsarbete. I dag arbetade jag ensam och kunde kosta pa mig att räta ryggen ett tag ibland. Vaktmannen, som hade uppsikt över mig, kom ibland fram bakom verktygsskjulet och satte ett par föraktfulla, svarta ögon i mig, men nu hade han nyss gatt och var inte att vänta pa en god stund. Jag satte mig pa skottkärrskanten med stenskärvan i näven. Tack för himlastegen är del tva i Jan Fridegards trilogi om statarpojken Lars Hard.

Dettagli