1600-talets Europa präglades av krig. I Frankrike talar man om "det stora seklet" (le grand siècle) och i Sverige om "stormaktstiden", men de territoriella vinsterna hade en baksida. Hundratusentals soldater stupade pa slagfälten och för vanligt folk höjdes skatterna gang efter gang. För att legitimera krigsinsatserna använde sig kungamakten i Frankrike och Sverige av kyrkan. Där hölls böner för krigsföretagen och när ett slag vunnits eller en stad erövrats firades tacksägelsedag (kallad Te Deum i Frankrike). För invanarna blev det bade ett tillfälle till fest och en möjlighet att fa information om vad som hände pa slagfältet. Men bilden som gavs av kriget var selektiv. Blodiga nederlag och händelselöst vardagsliv ersattes med spektakulära segrar och kunglig ära. Genom propagandan formulerades en berättelse om vad kriget var, och vilken roll regenterna och deras undersatar skulle spela.