Det var en härlig sommarnatt. Fran ett av de kejserliga palatsen i Moskva klingade sprittande dansmusik, och de manga fönstren stralade i klar belysning. Tsar Alexander, det ryska rikets mäktige envaldshärskare, hade kommit pa besök till sitt kejsardömes gamla huvudstad och gav där en lysande fest i det s. k. Nya palatset.
I de praktfulla salarna, som upplystes av hundratals ljuskronor, vilkas bländande sken aterkastades och fördubblades av de manga förgyllda speglarna, vimlade det av herrar och damer i präktiga och lysande dräkter. Där sag man statsrad, generaler, storfurstar och guvernörer fran skilda delar av det stora riket, ministrar och sändebud fran främmande land och hov, alla i lysande uniformer och med ordensstjärnor pa bröstet. Där sag man furstinnor och andra högadliga damer, vilkas praktfulla sidenklädningar blixtrade av diamanter och ädelstenar. Och hela denna förnäma och lysande samling rörde sig i brokigt vimmel fram och ater pa de glattpolerade salsgolven, vilade sig i mjuka, svällande divaner eller flockade sig här och där i grupper under ett glatt och livligt samtal.