Upptack hundens "hanslor" som "psykologi" som styr deras handlingar.

Jag börjar med att säga att jag ofta tänker att vi alla hundägare "är olika i behov av att älska och bli älskade".

Jag är hundtränare och ibland studerar jag hur människor kan projicera alla positiva och negativa aspekter av sig själva pa sin fyrbenta vän. Ofta behöver jag inte ändra hundens beteende, utan människans.

Sa snart vi ger rätt nyckel till ägaren svarar hunden perfekt pa vad vi "ber" den om, helt enkelt för att vi har lärt oss att första vad hunden redan sa till oss.

Men jag vill inte prata om hur man uppfostrar en hund, jag vill prata om hur hunden vill göra sig förstadd och erbjuder oss sin blick som sin ALLTING.

Mästare och hund, de ser alltid likadana ut, hur är det möjligt?

Och ja, det har studerats i flera ar nu, fran rottweiler till chihuahua finns det mer än trehundra olika raser att välja mellan, och därför är människan mest benägen att välja den ras som är mest lik henne själv, inte bara när det gäller fysiska egenskaper utan ocksa och framför allt när det gäller karaktären.

Precis som mellan människor finns det en "blixt" som kan inträffa även mellan tva människor som trodde att de var oförenliga: de tittar pa varandra och plötsligt väljer de varandra; det är första gangen som hjärtan kommer i kontakt, de rör vid varandra, och atminstone fran hundens sida finns det en lojalitetspakt som den aldrig kommer att lämna.

Vi säger alltid att vi kan lära vara hundar manga saker, men under mitt arbete inser jag att det är de som lär oss manga saker. Vi säger alltid att hunden behöver oss, till exempel för att ga en promenad, men tänk om det var vi som behövde dem för att fa kontakt, för att kunna relatera till den andra människan? Hur manga promenader slutar utan att du har utbytt en hälsning, ett leende, en vitsig kommentar eller en komplimang med en annan person?

Om jag är förmäten skulle jag säga att det inte finns nagon!

Hunden är en katalysator för mänskliga relationer, den för oss närmare varandra, far oss att uppleva de rätta känslorna och leder oss till möten som förändrar livet.

Hunden är ett botemedel.

I över tjugo ar har jag arbetat inom IAA (animal-assisted interventions) och jag har insett att för hunden finns det ingen skillnad mellan användaren, patienten, det handikappade barnet, den autistiska pojken eller nagon annan vän. För hunden är människan alltid nagon att arbeta med för att finna välbefinnande. Hunden närmar sig utan fördomar, och därför LÄKAR den.

Damy är min Golden Retriever, i 13 ar har hon följt med mig dag efter dag, trogen och kärleksfull, och ger sig själv och mig allt hon kan.

I den här boken vill jag genom Damy och hans ögon berätta om en resa in i hundens "känslor", som den "psykologi" som styr hans handlingar.

Dettagli